Mari berättar i sin föreläsning om hur hon som anhörig hanterade att bli mamma till sin mamma och pappa på 1 sekund. Hur hennes liv förändrades när hon genom ett telefonsamtal fick veta att hennes mamma hade fått stroke. Och samtidigt fick hon börja hantera sin pappas demenssjukdom. Från att ha haft sitt vanliga liv med föräldrar som hade sitt eget liv till en ny vardag med att vara ansvarig för sina föräldrar liv.
Maris fokus var hela tiden att få den bästa möjliga vård som gick att få till sina föräldrar. Att få ihop det med egen familj, med man och två tonårsbarn, och ett heltidsarbete krävde mycket av henne.
Det tog ett år att få diagnos på hennes pappa, Frontallobsdemens. Eftersom sjukdomen i sig gjorde att han blev aggressiv och även hallucinerade blev det en jobbig tid för alla berörda. Det blev många samtal för Mari om att han inte klarade sig själv hemma till kommunens biståndshandläggare. Hon hade hela tiden en oro för vad hennes pappa gjorde i sin sjukdom. Det blev till slut en inre stress som gjorde att hon fick liknande utbränds symtom.
När hennes mamma efter sin rehabiliteringsvistelse kom hem till hennes pappa i deras lägenhet blev oron ännu större. Eftersom det inte fungerade fick först hennes mamma ett särskilt boende och efter en kortare tid även hennes pappa. Då äntligen kunde Maris vardag bli lite lugnare, då hennes föräldrar fick bra omvårdnad på sina respektive boenden. Hennes pappa gick bort 2008 och hennes mamma 2011.
Mari vill med sina föreläsningar stötta anhöriga så att det förstår att de inte är ensamma i sin situation. Och att de ska ta den hjälp som finns att få. Även att berörd vårdpersonal och vårdstuderande kan förstå hur en anhörig kan uppleva det, hur skör man kan vara då. Allt för att det ska kunna bli en bra dialog mellan anhöriga och vårdpersonal.